Ars longa vita brevis

För ibland dyker det upp saker som man aldrig trodde att man skulle få uppleva.

Musiken. Magnificensen. Magin.

Tjugofemte maj tjugohundratolv. Nedräkningen kan börja.

Fuck off.

Saffran, kanel, nejlika och rimfrost

Jag längtar något så otroligt efter juletider. Stöket. Luciatåg, adventsfika med glögg, levande ljus, janssons frestelse och sill, bjällerklang och fairytale of New York — medan snön singlar ner som stjärnstoft över ett magiskt vinterland fyllt av dofter från barndomen.

Foto: Mimmi

Det kommer aldrig finnas en tid
Då vi kommer upphöra att vara
Oändligt obegränsade
I medvetandets ocean
Vi är som vågskalp
I salighetens hav
Du och jag har aldrig varit frånskilda
Det är enbart en illusion
Smidd av en magisk lins kallad
Förnimmelse


Himlen är här
Detta är
Evighetens ögonblick.

Nuets makabraste motsägelse

Förfluten tid och framtid i ett. Samtidigt. Varje sekund är till hälften en erfarenhet, till hälften ett hopp.


Ögonblickens lycka bygger på livets lag om förlustens ständiga hot och det illvilliga löftet om att nuet när som helst kan upphöra.

Bild: Wish You Were Here - Pink floyd

En hyllning till mitt hjärtas kufer...

Det finns ingenium. Och så finns det ingenium. "I can resist everything except temptation."

Det finns poeter, och så finns det poeter. Inte ens bortom andra sidan stjärnornas tält kan man med någon grad av sannolikhet finna en person som formulerar sig som om alla vackra ordkombinationer i världen bodde i pennan och flöt ut på papperet.

Det finns konstnärer, och så finns det konstnärer. Jag känner förmodligen inte till någon som skulle lyckas lika bra med att fascinera genom att rita långra rumpor, stekta ägg och myror...

We speak in riddles. To deny the past, to love the present, to prepare the future.

Alla mina bilder från förr har försvunnit i och med att min dator blev omformatterad, för ca en månad sen. Men jag tänkte att att det kanske är lika bra. För ibland, ibland kanske man behöver radera saker som påminner om det förflutna. För att kunna fokusera på nuet och göra sig redo för framtiden. I synnerhet behöver man göra det om man är som jag. Och hur är jag? Jag är den som gillar att minnas. "Åh, på den tiden..." "Den sommaren..." "Nämen just det, hösten 2005", "Just det, den kvällen, allt var så magiskt den kvällen". Jag har alltid varit den hopplösa nostalgikern. Jag minns för mycket. Jag längtar tillbaka för mycket till svunna tider. Jag tenderar att romantisera det som är oåterkalleligt. Jag minns alla utekvällar, eftersom jag varit nykter. Jag minns namn, små ögonblick och saker som folk sagt i etanolens dimma. Jag minns allt sådant som alla andra begravt i glömskans brunn, som är fylld med öl och färgglada cocktails. Jag däremot smuttar dagligen lite på minnets vin, men det blir ändå tillräckligt mycket för att jag ska riskera att utveckla ett missbruk. Ett missbruk av det förflutna. Jag menar inte att det alltid är dåligt att minnas. Ibland behöver vi minnas vilka vi var, för att förstå vilka vi är och komma på vilka vi vill vara. Men framförallt måste vi kunna leva i nuet och blicka framåt. Vi måste ständigt röra på oss, inte låta vårt sinne stagnera. Om man inte fortsätter att trampa stannar ju cykeln, det vet ju alla. Och om man tittar för mycket bakåt så riskerar man bryta nacken.

Foto: William Claxton

Bara tentan klar!

Foto: Mimmi 2009

Jaha, då har man snart avslutat sin andra universitetskurs. Imorgon har vi JÖK-barn en skriftlig tentamen som börjar kl. 08.15 och som fortskrider en sisådär 4 timmar. Mysigt... *tänker på skrivsalen i Katedralskolan och ryser*. Svunna tider med pennor i transparenta plastpåsar, äppelskruttar och två små vita plastpinnar som sitter ihop med varandra med grönt garn (för att fästa ihop alla papper med i slutet av examskrivningen) , dyker upp i mitt minne...IB-skadad för livet? Uppenbarligen. Jag har inte skrivit ett prov sedan 24 maj förra året.

Sedan blir det väl att hitta sommarjobb, börja träna och sätta upp andra mål som man ska försöka leva upp till. Och så blir det förstås att fortsätta spela i orkestern, bokföra, gå på UF-föreläsningar och träffa härliga människor i vanlig ordning.

Ser fram emot en härlig vår!

VIRUS!

Kan inte min förbaskade dator bara börja fungera normalt? Jag vill kunna lyssna på musik, överföra bilder, redigera foton, synca min iPod. Jag ogillar verkligen virus. Jag trodde att trojanska hästar enbart existerade på Homeros tid :( Angry chinese person.

Jag tror att jag ska vara glad och äta kiwi och tänka på när Dio sjunger om regnbågar istället ^^.

Bild: H.R. Giger

Audio, video, disco...

Uppsala University Jazz Orchestra i universitetsaulan

Bring Down the Beat (bilden) på slottet - har inga bilder från detta tillfälle dock. Här uppträder de på Grand, där även Eurokid

och Young Raz framförde sitt

Brutus och Noctum (bilden) mm på Karlssons kök

Count Raven på O'Leary's

Magpie Marvin (bilden) och Band Anna på Hugos café

Luciatåg, FIF:s årliga julfest

Lilla GUSB (syrrans orkester) i Österledskyrkan, adventskonsert

Entombed på O'Leary's, Degial är förband

Livemusik i alla dess former under det senaste halvåret. Allt från luciatåg till doom. Jag gillar Uppsalas mångfacetterade (framför allt lokala) kulturella utbud. Alla spelningar mm har dock inte dokumenterats, och fler bilder väntar i min kamera.

Samtliga bilder är mina.

Sommar...

Ibland känns sommaren sjukt långt borta! Men jag vet att denna bitterljuva tid nalkas förr eller senare...

Kanye West - Stronger

Det är så sant så. Det som inte dödar oss kan enbart göra oss starkare.

Lärorikt

Nytt radioprogram där gamla kursare till mig medverkar

Abd al Haqq Kielan, Imam

Benny Dagan, Ambassadör

Foto: UNT

Utrikespolitiska föreningen i Uppsala

Imorgon kväll ska vi på föreläsning i universitetshuset med Benny Dagan, ambassadör vid Israels ambassad i Stockholm. Jag har nyligen blivit medlem i Utrikespolitiska föreningen i Uppsala, som anordnar en rad med föreläsningar och aktiviteter under hela året, samt ger ut tidsskriften Uttryck varje kvartal. Jag lyckades även övertyga min goda vän Sarah att gå med i föreningen.

Hittills har jag varit på en föreläsning med Imamen Abd al Haqq Kielan, som försökte ge klarhet i frågan "Hur islamisk är islamistisk terrorism?". Mycket intressant och lärorikt rent faktamässigt om Islams historia, samt lite av en arabisklektion (wow, jag vill lära mig arabiska. Fatta att kunna behärska kinesiska, engelska och arabiska helt. Typ världshärskare: jag.) men annars inte så mycket av en aha-upplevelse då jag antar att de flesta vet att muslimer tar avstånd till all slags islamistisk terrorism.

Samma kväll som föreläsningen (i måndags, dvs) gick jag även på releasefest i ekonomikums källare för det nya radioprogrammet Katastrof, ett samarbete mellan studentradion och min gamla institution CEMUS (Centrum för miljö-och utvecklingsstudier). 5 av de 9 medverkande i Katastrof är gamla kursare till mig från Hållbar utveckling A :) *stolt* . Hursomhelst så diskuterar radioprogrammet kring miljö och samhällskritiska frågor.

Nu har jag suttit en hel eftermiddag/kväll på CEMUS bibliotek och faktiskt lyckats skriva klart uppsatsdelen om informell ekonomi och försörjningsstrategier... restuppgifter. Suck.

Värmande välgörenhetsgala i februarikylan

Obs! Börja längst ner och scrolla upp ;)

Detta har inget med välgörenhetsgalan att göra men för er som inte vet så pågår en isfestival i Uppsala fram till 22 februari. Har man tid bör man alltså passa på att vandra runt och titta på isskulpturer, de flesta ska stå i stadsparken.

Detta iskalla konststycke (bilden) står mitt på stora torget! :)

Young Raz

Sylvio har alltid fullt med energi på scen. Ta vara på din talang, grabben.

Kvällen avslutades med Eurokid feat. Young Raz samt Linda och Carita.

Modevisning, kläderna är sydda av en ung designer.

Amos, "sveriges trevligaste busschaufför", håller tal om apati kontra medkänsla.

Bring down the beat

Faktum är att jag tyckte att de var så bra så att jag tänker gå och se dem nu på fredag (25 feb) på slottet, där de uppträder i samband med sitt 3års-jubileum. Horns up! Eller nåt....

Jag blev riktigt imponerad av framträdandet av Bring down the beat, ett projekt med unga musiker från Gottsunda. Trion lyckades framföra sina låtar med både enastående inlevelse och tillbakalutad elegans. På

bilderna syns Rawa och SiZ (tror jag att de kallar sig själva).

Igår (lördag) kväll bestämde jag och Desirée oss för att gå på välgörenhetsgala på Grand här i Uppsala. En tjej från GUC hade som projekt att anordna en gala för att samla in pengar till hemlösa. 8000 kronor lyckades man få ihop genom biljettförsäljningen och alla pengar gick till Grottan, ett boende för vuxna hemlösa med missbruksproblem. Det var en fullspäckad kväll med bland annat liveframträdaden, tal, poesi och modevisning. Den positiva energin flödade över, och det var inspirerande att få se unga engagerade människor som faktiskt vill bidra med förändring.

Idylliska vänner

Kan man ha så idylliska vänner som jag har? Tror inte det va! ;)

Från vänster: Aina De Guia Eriksson, Ida Jansson, Desirée Falk och Sarah Bitamazire.

Denna bild tillhör Ida Jansson. http:// lifeisfordummies.blogg.se

Längesedan!

Det röda materialet är koagulerad polyuretan, som har en fjäderlätt textur, och som dessutom sägs vara speciellt anpassat för skandinaviska vintrar...win!

Jag föll för den stilrena men samtidigt iögonfallande designen. Rött med detaljer i svart och guld, är det bara jag eller skriker det inte "Michael Jackson" om det hela? :)

Jag bestämde mig för att secondhandshoppa för några veckor sedan. Gick in på Livets-ord-ägda "Helping Hand" i city, och snubblade över de här läckra stövletterna! Märket heter Pertti Palmroth, är finskt och har fått äran att designa för riktigt stora modehus, Dior för att nämna ett exempel.

Nypriset ska ha varit 2500:- men jag fick betala 400:- för dessa till synes helt oanvända dosor.

Här var det längesedan någon uppdaterade! Kändes lite dammigt ..*host, host*. Bäst att släppa in lite frisk luft och februarisol på denna sedan länge bortglömda blogg :) Och vädra gör man kanske bäst genom att publicera en egobild? ;)

Vin och juridik, är det inte en fin kombination? Nejdå, men pappa och jag satt och drack vin till maten samma kväll som han hade kommit hem från Kina, jag hann inte dricka upp så jag tog upp vinglaset på rummet, och när jag ställde det på mitt skrivbord så upptäckte jag att alla objekt utgjorde en fin komposition för ett fotografi, eller något.

Jag älskar mitt rum!

Samtliga bilder är från min kamera/ Mimmi